(Montel) En bättre intäktskalkyl för biokraft kan leda till mer produktion i vinter, som i sin tur och kan dämpa priserna på elcertifikat som rusar. Men oavsett prisnivå väntas värmeunderlaget i huvudsak avgöra utbudet, säger marknadsaktörer till Montel.
Den elcertifikatberättigade biokraften har gynnats av prisuppgången för el och -elcertifikat, enligt Gustav Melin, vd på intresseorganisationen Svebio.
En tumregel är att biokraften vid ett bränslepris på 20 EUR/MWh behöver intäkter på cirka 60 EUR/MWh för att nå lönsamhet, även utan värmeunderlag, uppger han.
– I dagsläget ligger bränslena runt den nivån, säger han.
Det kan jämföras med intäkter på över 78 EUR/MWh som biokraften kan få, räknat på vinterkontrakten för el som omsätts för cirka 55 EUR/MWh och nuvarande prisbilden för elcertifikat på 250 SEK/MWh.
Sigbjørn Seland, analytiker på StormGeo, sa i våras att elcertifikatpriser över 200 SEK/MWh kommer att trigga biokraften att öka sin produktion av el och elcertifikat, vilket skapar ett sorts tak för hur högt elcertifikatpriserna kan stiga på sikt. Det skulle dämpa den kraftiga prisuppgången som skett i augusti.
– Vid dessa prisnivåer räknar vi med att vi får in mer produktion av biokraft som bygger på överskottet av certifikat, sa Sigbjørn Seland.
Värmelasten avgör
Gustav Melin ser också potential för högre produktion i vinter, men lyfter samtidigt fram att värmelasten är den absolut viktigaste faktorn för hur mycket biokraft som kommer att produceras, eftersom fjärrvärmen är den huvudsakliga intäktskällan.
Det betyder att elproduktionen från biokraften till stor del är begränsad till fjärrvärmebehovet, hur höga priserna på el och elcertifikat än blir.
– Många anläggningar har begränsade [tekniska] möjligheter att kyla bort värmen, vilket krävs ifall man ska producera el utan värmeunderlag. Man kan göra sådana investeringar men det tar tid, säger Gustav Melin.
De anläggningar som har möjligheten till kylning kommer säkert att utnyttja den, om priserna är de rätta, betonar han.
– Jag tror därför på en ökad produktion i vinter, säger han.
Den bilden bekräftas av Stockholm Exergis (fd Fortum Värmes) elhandelsdirektör Shamsher Khan.
– Med de priser vi ser nu kommer vi att optimera driften mot mer elproduktion i kraftvärmen. Men vi har egentligen inte så stort spelutrymme att öka produktionen om värmeunderlaget saknas, säger han.
Sjunkande trend
Förra vinterhalvåret levererade biokraften 3,2 TWh elcertifikatberättigad produktion, enligt Energimyndigheten. Det är en nedgång från 3,5 TWh den föregående vintern och mer än en halvering från vintern 2010/2011, då 6,9 TWh biokraft producerades.
Gustav Melin, betonar att flera anläggningar har fasats ut ur elcertifikatsystemet, men fortsätter att leverera kraft på elmarknaden, vilket gör att antalet biokraftverk som har rätt till stöd är färre idag.
Dock saknar han statistik för att kunna ge en samlad bild av den totala biokraftproduktionen.
– Vår uppfattning är att även den totala biokraftsproduktionen i Sverige har haft en sjunkande trend under ett par år och att det har berott på låga el- och elcertifikatpriser, säger han och fortsätter:
– Vi har en kapacitet i svensk biokraft på 4.000 MW. Det förvånar mig att vi sällan låg över 2.000 MW förra vintern även i perioder med kyligare väder.
Om biokraften får en högre utnyttjandegrad i vinter så är det positivt för den svenska kraftbalansen, enligt Gustav Melin.
Svenska Kraftnät uppgav i somras att Sverige kan få en negativ kraftbalans den kommande vintern (se länk).
Anton Tigerstedt
anton@montelnews.com
10:08, Thursday, 30 August 2018